Vårdfakta 2022 Äldreomsorg
Här hittar du fakta om äldreomsorgen och de privata omsorgsgivarna.
40 000 äldre personer får sin hemtjänst av en privat utförare, och ytterligare ungefär 16 000 bor på ett privat drivet äldreboende.86
Hemtjänst
24 procent av timmarna utförs av privata utförare.
Äldreboende
20 procent bor i ett privat drivet äldreboende.
Det är upp till varje kommun att avgöra om valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet (LOV) ska införas i omsorgen eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har 54 procent – 158 stycken – LOV i någon del av sin omsorg. I dessa kommuner är valfrihet inom äldreomsorg vanligast. Men flera kommuner har även valfrihet inom ramen för Lagen om stöd och service (LSS).87
Äldre och anhöriga i kommuner som har infört LOV i hemtjänsten är över lag positiva till att kunna välja utförare. Ett viktigt motiv är att kunna byta utförare om man är missnöjd.88 I snitt finns det nästan 4 privata hemtjänstutförare per LOV-kommun.89
VALFRIHETSLÄGET I KOMMUNERNA
Vanligast är att valfrihet införts inom hemtjänsten där 152 kommuner har ett valfrihetssystem. Det område som ökat mest de senaste åren är LOV inom särskilt boende för äldre som finns i 25 kommuner.90
Sedan 2015 har antalet kommuner med LOV varit stabilt. 21 kommuner har valt att avveckla sina valfrihetssystem, samtidigt som andra kommuner
har tillkommit.91 Den vanligaste anledningen till att kommuner avslutar valfrihetssystem är att det inte finns tillräckligt med privata utförare i kommunen. Samtidigt breddar kommuner som redan har LOV valfriheten till andra verksamhetsområden. Ett fåtal kommuner har valt att erbjuda valfrihet inom hemtjänsten där de privata aktörerna istället upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).
Överblick av kommuner med LOV i drift
Kommuner med LOV i drift (röd)
Utveckling av Lagen om valfrihet i kommunerna 2010-202292
Omsorg
Mångfald
I många av landets LOV-kommuner finns utförare med särskild inriktning eller specialistkompetens.
Det kan handla om språkkompetens och om kulturella inriktningar. Till exempel har 87 procent av de privat drivna äldreboendena personal som talar ytterligare ett språk utöver svenska, jämfört med 81 procent av de offentliga. För hemtjänst är läget ungefär detsamma: 84 procent bland de privata respektive 71 procent bland de offentliga.93 Privata utförare erbjuder också äldreboenden utifrån livsstil och intresse såsom trädgård, kultur eller sport.
Kvalitet
När införandet av LOV-reformen utvärderades, framkom att den bidragit till att höja kvaliteten generellt inom hemtjänsten. Konkurrensen har
lett till att både kommunala och privata utförare anstränger sig för att leverera hemtjänst av god kvalitet. Kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen leder också till att kvaliteten blir mer likvärdig mellan utförarna enligt biståndshandläggare.94
Nöjdhet
En jämförande studie som Socialstyrelsen genomfört om nöjdhet inom äldreomsorgen visar att personer över 65 år med färre än 25 hemtjänsttimmar per månad är mer nöjda i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV, jämfört med personer i kommuner som inte har gjort det.
För äldre med fler än 25 timmars hemtjänst per månad är det ingen skillnad i nöjdheten mellan kommunerna.95
Liknande fynd gjordes i en studie av Institutet för Näringslivsforskning som undersökte valfrihetens effekter på äldres nöjdhet. Studien visar att äldre blir mer nöjda med hemtjänsten när en kommun inför ett valfrihetssystem.96
När införandet av LOV följdes upp framkom det att äldre nyttjar sin valfrihet aktivt inom äldreomsorgen. 9 av 10 äldre i kommuner som infört LOV i hemtjänst, använde sin valfrihet.97
äldre i kommuner som infört LOV i hemtjänst, använder sin valfrihet
Svensk äldreomsorg håller i många avseenden en hög nivå. Äldre är överlag nöjda med sin omsorg och till skillnad från flera andra länder kan äldre i Sverige tillbringa sina sista år i en hemlik miljö istället för på en institution.
Forskning visar att kommuner som infört privat driven omsorg fått en ökad livslängd i den åldersgrupp som typiskt sett bor på äldreboenden, samtidigt som kostnaderna per boende minskat. Den ökade livslängden kan enligt forskarna bero på de privata alternativen i sig, liksom förbättringar beroende på en ökad konkurrens.98
Offentliga utförare har ofta bättre resultat på kvalitetsmått som mäter verksamhetens förutsättningar (strukturmått) – exempelvis när det gäller bemanning, medan privata utförare har bättre utfall på kvalitetsmått som mäter det arbete som utförs i verksamheten (processmått) – exempelvis om det finns en aktuell genomförandeplan eller genomförda läkemedelsgenomgångar.99
Äldreboende
Enligt Socialstyrelsens enhetsundersökning är kvaliteten hos privat drivna äldreboenden högre än kommunala på 18 av 20 jämförbara kvalitetsparametrar.
Bemanningen på svenska äldreboenden är hög i ett internationellt perspektiv.100 Bemanningen av sjuksköterskor är ungefär 5 procent högre på privat drivna äldreboenden jämfört med kommunala. Bemanningen av omsorgspersonal är 7 procent lägre i privata boenden.101 En studie visar att det finns ett litet samband mellan personaltäthet och hur nöjda äldre är med sitt äldreboende, men personaltätheten verkar inte påverka andra kvalitetsmått. Däremot kan låg personalomsättning och hög andel personal med relevant utbildning direkt kopplas till högre kvalitet. Det går alltså inte att dra slutsatsen att bemanningen ensamt är avgörande för om kvaliteten är bra.102
Jämförelser mellan privata och offentliga äldreboenden i Sverige:103
* = Det är dokumenterat i journal hur den enskilde deltagit.
** = Den enskildes delaktighet är dokumenterad i journalen. Rutinen omfattar alla personer vid enheten.
Hemtjänst
Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning är privata utförare av hemtjänst bättre än de kommunala på samtliga jämförbara kvalitetsparametrar. Här illustreras några av frågorna i undersökningen.104
Jämförelser mellan privat och offentlig hemtjänst i Sverige
Vad tycker de äldre?
Bilden av äldreomsorgen
i Sverige är generellt positiv. 77 procent av alla äldre är nöjda med sitt äldreboende. Motsvarande andel för hemtjänsten är 86 procent.105
ÄLDREBOENDE
Socialstyrelsen mäter årligen äldres upplevelse av kvaliteten i äldreboenden. Skillnaderna i de äldres nöjdhet mellan privat och offentligt drivna äldreboenden är små. Något fler äldre som bor i ett äldreboende som drivs i privat regi är nöjda med aktiviteterna som erbjuds och vet var de ska vända sig för att framföra synpunkter jämfört med de som bor på kommunala äldreboenden. Det är också något lättare att på ett privat drivet boende komma i kontakt med en sjuksköterska vid behov.106
De kommunala äldreboendena får något högre betyg när den äldre får bedöma hur lätt det är att få kontakt med personalen vid behov.
De allra flesta äldre, drygt 9 av 10, upplever att personalen, oberoende av om det drivs i privat eller offentlig regi, bemöter dem på ett bra sätt.107
Andel äldre som är nöjda med sitt äldreboende
| Privat regi | Offentlig regi | |
|---|---|---|
| Andel som angett att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet | 60% | 52% |
| Andel som anger att möjligheterna att komma ut på äldreboendet är bra | 57% | 53% |
| Andel som känner förtroende för personalen | 76% | 79% |
| Andel som uppger att det är lätt att träffa en sjuksköterska vid behov | 72% | 68% |
| Andel som vet var de ska vända sig om de vill framföra klagomål | 47% | 42% |
Hemtjänst
Skillnaderna mellan de äldres upplevelse av privat och kommunal hemtjänst är små, med några få undantag.
Äldre som får stöd av privata hemtjänstföretag är mer nöjda med sina möjligheter att påverka vilken tid personalen kommer. Privata hemtjänstföretag får också högre betyg när det gäller vetskapen om var man ska vända sig med synpunkter och klagomål, samt i vilken mån personalen informerar om tillfälliga förändringar och låter den äldre påverka tider som personalen kommer på.108
Den kommunala hemtjänsten får något högre betyg på frågan om de känner sig trygga att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Nästan samtliga äldre, fler än 19 av 20, uppger att personalen alltid eller oftast bemöter dem på ett bra sätt, oavsett om det är privat eller kommunal hemtjänst.109
Andel äldre som är nöjda med hemtjänstinsatser
| Privat regi | Offentlig regi | |
|---|---|---|
| Andel som angett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider personalen kommer | 62% | 50% |
| Andel som vet var de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten | 66% | 60% |
| Andel som känner förtroende för personalen som kommer hem till dem | 83% | 85% |
| Andel som uppger att personalen alltid eller oftast meddelar i förväg om tillfälliga förändringar | 64% | 60% |
| Andel som uppger att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras | 86% | 84% |
VAD TYCKER DE KOMMUNALA UPPDRAGSGIVARNA?
Kommunala chefer i kommuner med privata alternativ är positivt inställda till privata utförare och konkurrens i äldreomsorgen. De menar att det inte finns skillnader i kvalitet mellan kommunal och privat äldreomsorg och att privata aktörer sänker den totala kostnaden för äldreomsorgen. Den kommunala äldreomsorgen verkar dessutom ha höjt sin standard tack vare konkurrens. Hälften av de kommuner som har LOV anger tydligt förbättrad kvalitet i den kommunala äldreomsorgen sedan konkurrens infördes.113
En målsättning inom hemtjänsten är att de äldre ska möta så få olika personer som möjligt.
Stockholm, som i hög grad anlitar privata hemtjänstföretag, tillhör den fjärdedel av kommunerna i riket som har bäst resultat gällande personalkontinuitet.110 Genomsnittet
för alla kommuner i Sverige är att den äldre möter 16 olika anställda under en tvåveckorsperiod.111
En uppföljning av kontinuiteten i Stockholms stad visar att den äldre i genomsnitt möter något färre hemtjänstanställda hos privata utförare – 11 jämfört med 12 för snittet för alla utförare.112
Andelen kommuner med brist på äldreboendeplatser
2014: 27%
2022: 29%
FORTSATT STORA BEHOV ÖVER HELA LANDET
Totalt bedömer 83 kommuner i dag att de har brist på äldreboendeplatser enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät. Andelen kommuner som uppger brist är fortsatt lägre än före pandemin, men sedan 2014 har bristen ökat något. Störst är underskottet i Storgöteborg och högskolekommunerna. I många kommuner är projekt på gång, men byggprocessen är långsam. Förseningar är vanliga och boenden hinner inte färdigställas i den takt som behoven uppstår.
På sikt väntas behovet av äldreboenden öka kraftigt på grund av demografiska förändringar.
86. Socialstyrelsen (2022). Statistik om socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning efter regiform 2020. Data inhämtad oktober 2020.
87. Sveriges Kommuner och Regioner. Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2021.
88. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV –Slutrapport 2011-2014.
89. Sveriges Kommuner och Regioner (2022). Hemtjänstenkäten.
90. Sveriges Kommuner och Regioner. Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2022.
91. Sveriges Kommuner och Regioner. Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2022.
92. Sveriges Kommuner och Regioner. Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2022.
93. Socialstyrelsen (2022).
94. Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2022.
95. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV. Slutrapport 2011-2014. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV. Slutrapport 2011-2014.
96. Institutet för Näringslivsforskning (2018) Working Paper No. 1213. Choice and Competition in the Welfare State: Home Care as the Ideal Quasi-market.
97. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV. Slutrapport 2011-2014.
98. Bergman et al. (2016) Privatization and quality: Evidence from elderly care in Sweden, Journal of Health Economics, Volume 49, September 2016, 109-119.
99. Mårten Blix och Henrik Jordahl (2021): Privatizing welfare services, Lessons from the Swedish Experiment.
100. Who Cares? Attracting and Retaining Care Workers for the Elderly (Juni 2020).
101. Socialstyrelsen (2022). Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2022samt Vårdföretagarnas egna beräkningar.
102. Svenskt Näringsliv (2015). Finns det något samband mellan kvalitet, kostnader och bemanning? En studie av äldreomsorgens särskilda boenden.
103. Socialstyrelsen (2022). Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2022.
104. Socialstyrelsen (2022). Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2022.
105. Socialstyrelsen (2022). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2022.
106. Socialstyrelsen (2022). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2022.
107. Socialstyrelsen (2022). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2022.
108. Socialstyrelsen (2022). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2022.
109. Socialstyrelsen (2022). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2022.
110. KOLADA, RKA Rådet för främjande av kommunala analyser (2021). Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde. Hämtat april 2022.
111. KOLADA, RKA Rådet för främjande av kommunala analyser (2021). Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde. Hämtat april 2022.
112. Stockholm Stad Äldreförvaltning (2019). PM Dnr 3.1-408/2019).
113. Trendie (2016). Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar.
114. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/stora-behov-i-kommuner-och- regioner/
115. Boverket (2022). Bostadsmarknadsenkäten 2022.
Socialstyrelsens kvalitetsmätningar