Hoppa till innehåll

Vårdfakta 2021 Äldreomsorg

Här hittar du fakta om äldreomsorgen och de privata omsorgsgivarna.

Ladda ner pdf

40 000 äldre personer får sin hemtjänst av en privat utförare, och ytterligare ungefär 16 000 bor på ett privat drivet äldreboende.84

24%

 

Hemtjänst
24 procent av timmarna utförs av privata utförare.

19%

 

Äldreboende
19 procent bor i ett privat drivet äldreboende.

Valfrihet i omsorgen

Det är upp till varje kommun att avgöra om valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet (LOV) ska införas i omsorgen eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har nästan 60 procent – 167 stycken – infört eller fattat beslut om att införa LOV. I dessa kommuner är valfrihet inom äldreomsorg vanligast. Men flera kommuner har även valfrihet inom ramen för lagen om stöd och service (LSS).85

Äldre och anhöriga i kommuner som har infört LOV i hemtjänsten är överlag positiva till att kunna välja utförare. Ett viktigt motiv är att kunna byta utförare om man är missnöjd.86 Det vanligaste för en kommun med LOV är att det finns 1 till 5 privata hemtjänstutförare för de äldre att välja mellan. I 93 procent av kommunerna med LOV i hemtjänsten är antalet hemtjänst­företag färre än 11.87

VALFRIHETSLÄGET I KOMMUNERNA

Vanligast är att valfrihet införts inom hemtjänsten där 157 kommuner har ett valfrihetssystem. Det området som ökat mest de senaste åren är LOV inom särskilt boende för äldre.88

Sedan 2015 har antalet kommuner med LOV varit stabilt. 16 kommuner har valt att avveckla sina valfrihetssystem, samtidigt som andra kommuner har tillkommit.89 Den vanligaste anledningen till att kommuner avslutar valfrihetssystem är att det inte finns tillräckligt med privata utförare i kommunen. Samtidigt breddar kommuner som redan har LOV valfriheten till andra verksamhetsområden.

Utveckling av lagen om valfrihet i kommunerna 2010–202090

Överblick av kommuner med LOV i drift

Kommuner med LOV i drift (röd)

Omsorg

Mångfald

I många av landets LOV-kommuner finns utförare med särskild inriktning eller specialistkompetens.

Det kan handla om språkkompetens och om kulturella inriktningar. Till exempel har 86 procent av de privat drivna äldreboendena personal som talar ytterligare ett språk utöver svenska, jämfört med 80 procent av de offentliga. För hemtjänst är läget ungefär detsamma: 82 procent bland de privata respektive 74 procent bland de offentliga.91 Privata utförare erbjuder också äldreboenden utifrån livsstil och intresse såsom trädgård, kultur eller sport.

Kvalitet

När införandet av LOV-reformen utvärderades, framkom att den bidragit till att höja kvaliteten generellt inom hemtjänsten. Konkurrensen har lett till att både kommunala och privata utförare anstränger sig för att leverera hemtjänst av god kvalitet. Kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen leder också till att kvaliteten blir mer likvärdig mellan utförarna enligt biståndshandläggare.92

Nöjdhet

En jämförande studie som Socialstyrelsen genomfört om nöjdhet inom äldreomsorgen visar att personer över 65 år med färre än 25 hemtjänsttimmar per månad är mer nöjda i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV, jämfört med personer i kommuner som inte har gjort det.

För äldre med fler än 25 timmars hemtjänst per månad är det ingen skillnad i nöjdheten mellan kommunerna.93

Liknande fynd gjordes i en studie av Institutet för näringslivsforskning som undersökte valfrihetens effekter på äldres nöjdhet. Studien visar att äldre blir mer nöjda med hemtjänsten när en kommun inför ett valfrihetssystem.94

När införandet av LOV följdes upp framkom att äldre nyttjar sin valfrihet aktivt inom äldreomsorgen. 9 av 10 äldre i kommuner som infört LOV i hemtjänst, använde sin valfrihet.95

9/10

äldre i kommuner som infört LOV i hemtjänst, använder sin valfrihet

Kvalitet

Svensk äldreomsorg håller i många avseenden en hög nivå. Äldre är överlag nöjda med sin omsorg och till skillnad från flera andra länder kan äldre i Sverige tillbringa sina sista år i en hemlik miljö istället för på en institution.

Forskning visar att kommuner som infört privat driven omsorg fått en ökad livslängd i den åldersgrupp som typiskt sett bor på äldreboenden, samtidigt som kostnaderna per boende minskat. Den ökade livslängden kan enligt forskarna bero på de privata alternativen i sig, liksom förbättringar beroende på en ökad konkurrens.98

Offentliga utförare har ofta bättre resultat på kvalitetsmått som mäter verksamhetens förutsättningar (strukturmått) – exempelvis när det gäller bemanning, medan privata utförare har bättre utfall på kvalitetsmått som mäter det arbete som utförs i verksamheten (processmått) – exempelvis om det finns en aktuell genomförandeplan eller genomförda läkemedelsgenomgångar.99

Socialstyrelsens kvalitetsmätningar99

Äldreboende

Enligt Socialstyrelsens enhets­undersökning är kvaliteten hos privat drivna äldreboenden högre än kommunala på 18 av 20 jämförbara kvalitetsparametrar.98

Bemanningen på svenska äldreboenden är hög i ett internationellt perspektiv.100 Bemanningen av sjuksköterskor är ungefär 13 procent högre i privat drivna äldreboenden jämfört med kommunala. Bemanningen av omsorgspersonal är 6 procent lägre i privata boenden.101 En studie visar att det finns ett litet samband mellan personaltäthet och hur nöjda äldre är med sitt äldreboende, men personaltätheten verkar inte påverka andra kvalitetsmått. Däremot kan låg personalomsättning och hög andel personal med relevant utbildning direkt kopplas till högre kvalitet. Det går alltså inte att dra slutsatsen att bemanningen ensamt är avgörande för om kvaliteten är bra.102

Jämförelser mellan privata och offentliga äldreboende i Sverige:103

* = Det är dokumenterat i journal hur den enskilde deltagit.
** = Den enskildes delaktighet är dokumenterad i journalen. Rutinen omfattar alla personer vid enheten.

HEMTJÄNST

Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning är privata utförare av hemtjänst bättre än de kommunala på 14 av 16 jämförbara kvalitetsparametrar. Här illustreras tre av frågorna i undersökningen.104

Jämförelser mellan privat och offentlig hemtjänst i Sverige

Vad tycker de äldre?

4/5

Bilden av äldre­omsorgen i Sverige är generellt positiv. Drygt fyra av fem äldre är nöjda med sin hemtjänst eller sitt äldreboende.105

Äldreboende

Socialstyrelsen mäter årligen äldres upplevelse av kvaliteten i äldreboenden. Skillnaderna i de äldres nöjdhet mellan privat och offentligt drivna äldreboenden är små. Något fler äldre som bor i ett äldreboende som drivs i privat regi är nöjda med aktiviteterna som erbjuds och vet var de ska vända sig för att framföra synpunkter jämfört med de som bor på kommunala äldreboenden. Det är också något lättare att komma i kontakt med en sjuksköterska vid behov.106

De kommunala äldreboendena får något högre betyg när den äldre får bedöma om personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete samt om de har förtroende för personalen på boendet.

De allra flesta äldre, drygt 9 av 10, upplever att personalen på äldreboenden bemöter dem på ett bra sätt, oavsett om det är privat eller kommunal omsorg.107

Andel äldre som är nöjda med sitt äldreboende

Privat regiOffentlig regi
Andel som angett att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet65%60%
Andel som anger att möjligheterna att komma ut på äldreboendet är bra60%57%
Andel som känner förtroende för personalen82%85%
Andel som uppger att det är lätt att träffa en sjuksköterska vid behov78%74%
Andel som vet var de ska vända sig om de vill framföra klagomål51%45%

Hemtjänst

Skillnaderna mellan de äldres upplevelse av privat och kommunal hemtjänst är små, med några få undantag. Äldre som får stöd av privata hemtjänst­företag är mer nöjda med sina möjligheter att påverka vilken tid personalen kommer. Privata hemtjänst­företag får också högre betyg när det gäller vetskapen om var man ska vända sig med synpunkter och klagomål, samt i vilken mån personalen informerar om tillfälliga förändringar och låter den äldre påverka tider som personalen kommer på.108

Den kommunala hemtjänsten får något högre betyg på frågan om den äldre har förtroende för den personal som hjälper den i hemmet. Nästan samtliga äldre, fler än 19 av 20, uppger att personalen alltid eller oftast bemöter dem på ett bra sätt, oavsett om det är privat eller kommunal hemtjänst.109

Andel äldre som är nöjda med hemtjänstinsatser

Privat regiOffentlig regi
Andel som angett att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider personalen kommer67%56%
Andel som vet var de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten68%63%
Andel som känner förtroende för personalen som kommer hem till dem88%90%
Andel som uppger att personalen alltid eller oftast meddelar i förväg om tillfälliga förändringar69%65%
Andel som uppger att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras88%86%

Antal olika personer en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod

En målsättning inom hemtjänsten är att de äldre ska möta så få olika personer som möjligt.

Stockholm, som i hög grad anlitar privata hemtjänst­företag, tillhör den fjärdedel av kommunerna i riket som har bäst resultat gällande personalkontinuitet.110 Genomsnittet för alla kommuner i Sverige är att den äldre möter 15 olika anställda under en tvåveckorsperiod.111

En uppföljning av kontinuiteten i Stockholm stad visar att den äldre i genomsnitt möter något färre hemtjänstanställda hos privata utförare – 11 jämfört med 12 för snittet för alla utförare.112

VAD TYCKER DE KOMMUNALA UPPDRAGSGIVARNA?

Kommunala chefer i kommuner med privata alternativ är positivt inställda till privata utförare och konkurrens i äldreomsorgen. De menar att det inte finns skillnader i kvalitet mellan kommunal och privat äldreomsorg och att privata aktörer sänker den totala kostnaden för äldreomsorgen. Den kommunala äldreomsorgen verkar dessutom ha höjt sin standard tack vare konkurrens. Hälften av de kommuner som har LOV anger tydligt förbättrad kvalitet i den kommunala äldreomsorgen sedan konkurrens infördes.113

Andelen kommuner med brist på äldreboendeplatser

2014: 27%

2020: 30%

FORTSATT STORA BEHOV ÖVER HELA LANDET

Totalt 86 kommuner bedömer i dag att de har brist
på äldreboendeplatser enligt Boverkets bostadsenkät. Det är en minskning jämfört med föregående år, men sedan 2014 har bristen ökat något. Årets undersökning är samtidigt speciell med hänsyn till att coronapandemin medfört att färre äldre flyttat in på äldreboenden. På sikt väntas dock behovet öka kraftigt på grund av demografiska förändringar.

Finansdepartementet bedömde 2019 att det behöver byggas 560 äldreboenden till år 2026.114 Tidigare år har Boverkets undersökningar visat att bristen på äldreboenden varit mindre i små kommuner utanför storstadsområdena, trots att befolkningen i genomsnitt är äldre där. Den senaste mätningen visar att bristen är mer jämnt fördelad, vilket enligt Boverket kan hänga samman med coronapandemin och ett ökat färdigställande av nybyggda äldreboenden.115

84. Socialstyrelsen (2021). Statistik om socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning efter regiform 2020. Data inhämtad oktober 2020.
85. Sveriges Kommuner och Regioner. Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2020.
86. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV –Slut­rapport 2011-2014.
87. Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Köp av verksamhet 2019.
88. Sveriges Kommuner och Regioner. Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2020.
89. Sveriges Kommuner och Regioner. Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2020.
90. Sveriges Kommuner och Regioner. Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläget 2020.
91. Socialstyrelsen (2019). Enhets­undersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2019.
92. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV. Slut­rapport 2011-2014.
93. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV. Slut­rapport 2011-2014.
94. Institutet för Näringslivsforskning (2018) Working Paper No. 1213. Choice and Competition in the Welfare State: Home Care as the Ideal Quasi-market.
95. Socialstyrelsen (2015). Stimulansbidrag LOV. Slut­rapport 2011-2014.
96. Bergman et al. (2016) Privatization and quality: Evidence from elderly care in Sweden, Journal of Health Economics, Volume 49, September 2016, 109-119.
97. Mårten Blix och Henrik Jordahl (2021): Privatizing welfare services, Lessons from the Swedish Experiment.
98. Socialstyrelsen (2019). Enhets­undersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2019.
99. Socialstyrelsen har inte genomfört sina årliga kvalitetsmätningar till följd av coronapandemin, därför redovisas senast tillgängliga uppgifter.
100. Who Cares? Attracting and Retaining Care Workers for the Elderly (Juni 2020).
101. Socialstyrelsen (2019). Enhets­undersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2019 samt Vård­företagarnas egna beräkningar.
102. Svenskt Näringsliv (2015). Finns det något samband mellan kvalitet, kostnader och bemanning? En studie av äldreomsorgens särskilda boenden.
103. Socialstyrelsen (2019). Enhets­undersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2019.
104. Socialstyrelsen (2019). Enhets­undersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2019.
105. Socialstyrelsen (2020). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2020.
106. Socialstyrelsen (2020). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2020.
107. Socialstyrelsen (2020). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2020.
108. Socialstyrelsen (2020). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2020.
109. Socialstyrelsen (2020). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2020.
110. KOLADA, RKA Rådet för främjande av kommunala analyser (2020). Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde. Hämtat maj 2021.
111. KOLADA, RKA Rådet för främjande av kommunala analyser (2020). Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde. Hämtat maj 2021.
112. Stockholm Stad Äldreförvaltning (2019). PM Dnr 3.1-408/2019).
113. Trendie (2016). Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar.
114. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/stora-behov-i-kommuner-och-regioner/
115. Boverket (2021). Bostadsmarknadsenkäten 2021.