Dags för politiken att förenkla Äldreomsorgslyftet
Under 2020 sjösattes Äldreomsorgslyftet. Grundtanken var att underlätta kompetensförsörjningen i äldreomsorgen genom att låta anställda utbilda sig på betald arbetstid. Tyvärr har en mängd olika hinder har satt käppar i hjulet för äldreomsorgens medarbetare att delta.
Från statligt håll är regleringen relativt enkel, men ute i kommunerna finns en myriad av modeller och krav för deltagande i Äldreomsorgslyftet. Här är några exempel:
- Ett antal kommuner ställer krav på att deltagaren ska anställas på heltid. De som utbildas behöver i många fall gå före kollegor som väntat längre på att få gå upp i arbetstid. Inte bara orättvist – utan också ett brott mot LAS, vilket Vårdföretagarna tidigare uppmärksammat.
- I vissa kommuner finns inte utbildningsplatser, eller så prioriteras de för personer med kort utbildning. Medarbetare med gymnasieutbildning kan därför inte delta.
- Osäkerhet om vilka krav som gäller. Vilka utbildningar godtas, vad händer om medarbetare hoppar av till exempel? Eftersom kommunen bestämmer kan det se olika ut vilket spär på osäkerheten.
- I många kommuner betalas medlen ut först när utbildningen är genomgången, vilket innebär att arbetsgivare får ligga ute med medel. Om flera medarbetare deltar kan det röra sig om en stor summa för en mindre arbetsgivare.
Ett problem för de som vill läsa en längre utbildning är också att satsningen är ettårig. En utbildning till undersköterska tar i runda slängar ett halvår till ett år på Komvux. Ska utbildningen göras på halvtid och det därtill behövs språkstöd behövs betydligt längre tid. Även om politiken gör muntliga utfästelser om att förlänga Äldreomsorgslyftet så finns inga garantier där och då – när beslut om deltagande ska fattas. Är det värt att satsa på en utbildning om den kanske inte kan slutföras? Särskilt i en situation där det redan råder brist på arbetskraft på många håll?
Grundtanken i äldreomsorgslyftet är bra. Därför är det tråkigt när satsningen inte kan leva upp till sin fulla potential. Politiken behöver ta ett större ansvar för att detaljerna i satsningen fungerar. På sikt behövs ett statsbidrag där utförare kan söka medel direkt från Socialstyrelsen – som på skolans område. Det har Vårdföretagarna bland annat beskrivit i denna remiss.
