Hoppa till innehåll

Social­styrelsen säger nej till reglering av ledarskap i äldreomsorgen

Ledarskapet har lyfts som en central faktor för en äldreomsorg av en god kvalitet, såväl av Coronakommissionen som andra statliga utredningar. I debatten har flera aktörer pläderat för ett tak för antalet medarbetare per chef i äldreomsorgen liksom krav på chefernas utbildning. Den förra regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan. I dagarna levererade Socialstyrelsen sin bedömning; såväl ett tak för antal medarbetare som en reglering av utbildningskrav för första linjens chefer i äldreomsorgen avstyrks.

Tak kan styra verksamheterna på ett oönskat sätt

När det gäller taket slår Socialstyrelsen fast att det kan styra verksamheterna på ett skevt sätt om man inte tar hänsyn till andra faktorer. Det kan handla om att verksamheterna har olika förutsättningar (tex hemtjänst och särskilt boende), att arbetsrollen och kraven på cheferna varierar, att omsorgstyngden och stödet till chefen varierar liksom personalsammansättningen. En sak som Vårdföretagarna lyft upp i dessa sammanhang är de teamchefer som flera av våra medlemmar har, som bidrar med ett nära ledarskap i vardagen och kan coacha och stötta mindre grupper. Att sätta ett tak för antalet medarbetare i äldreomsorgen skulle hämma möjligheterna att organisera sig på bästa sätt. Det innebär inte att antalet saknar betydelse – bara att frågan måste angripas på ett annat sätt.

När det gäller att reglera första linjens chefers utbildningsbakgrund konstaterar Socialstyrelsen att nackdelarna överväger fördelarna. Detta då majoriteten idag har en högskoleutbildning och det skulle leda till ytterligare en särreglering för chefer i socialtjänsten. Därtill finns idag utbildningar för första linjens chefer i äldreomsorgen.

Utbildning, men vikt vid erfarenhet och personlig lämplighet

Ur intervjuer som gjorts med såväl chefer som kommunföreträdare framgår att man tycker det är lämpligast att ställa liknande kompetenskrav för föreståndare i alla socialtjänstens verksamheter. Det som framhålls som viktigt är främst kunskap om ledarskap samt relevanta lagar för verksamheten. Ett argument mot ett visst utbildningskrav är att det skulle leda till ett oproportionerlig stort fokus just på utbildning. De flesta anser att det är minst lika viktigt med erfarenhet och personlig lämplighet. Det handlar om förmågor som att möta människor, hantera konflikter vara lyhörd och kunna ta svåra beslut.

Fler regleringar är inte vägen framåt

Att fler regleringar inte är den bästa vägen framåt innebär inte att förutsättningarna för ledare i äldreomsorgen inte behöver utvecklas. För privat driven omsorg som träffas av tillståndskrav finns dock redan idag mycket långtgående krav, vilket försvårat kompetensförsörjningen. IVO ställer idag mycket specifika krav på utbildningsbakgrund och erfarenhet av målgruppen. Exempelvis godkände IVO inte en sjuksköterska med närmare 16 års erfarenhet som verksamhetschef inom äldreomsorg, eftersom det på boendet fanns enstaka platser för äldre med psykiska funktionsnedsättningar. Frågan är hur Socialstyrelsen skulle se på IVO:s krav mot bakgrund av sina slutsatser. Vårdföretagarna har uppvaktat såväl IVO som politiken i denna fråga och får med rapporten ytterligare argument för att praxis behöver ändras.