Fortsatt högt betyg på äldreomsorgen efter pandemin
Sedan 2013 har Socialstyrelsen gjort årliga mätningar av hur nöjda äldre är med sin äldreomsorg, men också av vissa andra indikatorer såsom personalens utbildning eller förekomsten av kontaktmannaskap eller uppdaterade och aktuella rutiner. Under pandemin har mätningarna skjutits upp – men nu finns 2022 års resultat färdigt. Och det visar på tydliga pandemieffekter.
När det gäller de äldres uppfattning om äldreomsorgen har resultaten varit stabila fram till 2019. Resultaten på de flesta frågor har oftast varierat mindre än en procentenhet från ett år till ett annat. Förändringar på mer än två procentenheter har varit ovanliga. 2022 års mätning är ett trendbrott i det avseendet. I år är det 77 procent av de äldre som uppger att de är nöjda med sitt äldreboende vid en samlad bedömning. Det kan jämföras med 81 procent år 2019. (År 2020 var svaren ovanligt positiva till följd av att sammansättningen av de svarande var annorlunda enligt Socialstyrelsen, varför jämförelsen görs med 2019) Ser man till vilka indikatorer som försämrats kan det sannolikt härledas till pandemin.
Under pandemin var personal tvungen att stanna hemma vid minsta symtom. Av naturliga skäl kunde man till exempel inte heller upprätthålla samma typ av aktiviteter. Att färre upplever att det är enkelt att komma i kontakt med personalen på sitt äldreboende (5 procentenheter) eller att färre är nöjda med aktiviteterna på boendet (9 procentenheter) är därför inte förvånande. Fortsatt syns dock en hög nöjdhet när det gäller till exempel bemötandet (92 procent) och en klar majoritet upplever att de är trygga på sitt äldreboende (86 procent).
Inom hemtjänsten är utvecklingen mer stabil – 86 procent av de svarande är nöjda. Men även här finns vissa tapp, exempelvis när det gäller möjligheten att påverka vilka tider personalen kommer (8 procentenheter). På 17 av 22 påverkbara parametrar ligger nöjdheten över 80 procent, vilket får anses vara ett gott betyg. Särskilt nöjda är de svarande med personalens bemötande – hela 96 procent.
Skillnaderna är små mellan privat och offentligt driven omsorg. På många indikatorer är resultaten i det närmaste desamma – eller handlar om en avrundning. Där skillnaderna är större är det dock till de privata aktörernas fördel. Till exempel är de svarande tydligt mer nöjda med aktiviteterna på privat drivna äldreboenden (8 procentenheter) och med möjligheterna till utomhusvistelse (4 procentenheter). Likaså upplever de svarande bättre möjligheter att påverka vid vilken tid personalen kommer i hemtjänsten i de privata alternativen (12 procentenheter).
Även i den så kallade enhetsundersökningen, som i huvudsak mäter om olika rutiner finns på plats, syns tydliga pandemieffekter. Under pandemin har verksamheterna inte kunnat prioritera rutiner – vilket satt avtryck i resultaten. Exempelvis minskar aktuella rutiner för vårdplanering där de äldres delaktighet dokumenteras i journal från 60 procent år 2019 till 45 procent år 2022.
I enhetsundersökningen kommer privata aktörer betydligt bättre ut. När det gäller äldreboenden har privata aktörer bättre resultat på 19 av 20 jämförbara indikatorer. Inom hemtjänst gäller det på samtliga områden. Till exempel är det fler som har en namngiven kontaktperson inom privat driven hemtjänst (92 jämfört med 77 procent). Andelen som har en aktuell genomförandeplan är också högre såväl i hemtjänst som särskilt boende. Endast när det gäller andel omsorgspersonal med adekvat utbildning på äldreboenden ligger offentliga något högre (77 jämfört med 75 procent). Det är dock bara på vardagar, på helgerna gäller det omvända förhållandet.
Förhoppningsvis kommer effekterna av pandemin att klinga av och bereda väg för bättre resultat i nästa mätning. Men man måste samtidigt komma ihåg att betyget överlag är gott. De allra flesta är nöjda med sin äldreomsorg – tvärtemot den bild som sattes under pandemin.
