Bemanningen en knäckfråga i ny äldreomsorgslag
I tisdags morse presenterade utredare Olivia Wigzell nya lagförslag för äldreomsorgen. Bakgrunden till uppdraget är den kritik som riktades mot regeringen av Coronakommissionen.
Betänkandet har fått namnet ”Nästa steg” – vilket syftar på att det är 30 år sedan Äldrereformen och att nu är dags att ta nästa steg för att utveckla äldreomsorgen.
Utredningen föreslår bland annat en ny äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen och innehåller nya mål för äldreomsorgen, exempelvis när det gäller förebyggande och hälsofrämjande arbete. Utöver det införs nya bestämmelser på en rad områden – bland annat ska en fast omsorgskontakt erbjudas och en samordnad individuell plan upprättas för den som bor på ett äldreboende. I lagen föreslås också att ytterligare regleringar av äldreomsorgen ska tas fram i en förordning med förebild i skolans läroplaner.
När det gäller den medicinska kompetensen skärps regionens ansvar för att tillhandahålla läkare. Det ska vara möjligt att få en medicinsk bedömning av läkare dygnet runt på ett äldreboende eller i hemsjukvården. Motsvarande gäller även för sjuksköterskor i kommunen. Ordningen med MAS:ar som inrättades vid Ädelreformen ersätts av nya funktioner. Bland annat ska en ledningsansvarig för kommunens primärvård säkerställa kommunens ansvar för en god och säker vård. Både en läkare och en sjuksköterska kan ha den rollen. På vårdgivarnivå införs krav på två nya funktioner: kvalitetsansvarig för omvårdnad respektive rehabilitering.
Utredningen ska nu på remiss under fyra månader. Däremellan kommer ett val. Oavsett om det blir en ny regering är sannolikheten stor att förslagen genomförs. Ingen politiker ser några vinster med att säga nej till skärpta regler i äldreomsorgen efter pandemin och utredningen har dessutom löpande informerat en referensgrupp med representanter för alla riksdagspartierna. En tydligare statlig reglering är därför att vänta.
En springande punkt i utredningen är bemanningsregleringen. Kommunal kritiserar att det saknas krav på hur många anställda som ska krävas i äldreomsorgen. Utredningen föreslår dock en bestämmelse om att det ska finnas tillräckligt med personal för att insatserna ska kunna utföras i enlighet med de mål och krav som gäller för verksamheten. När en sådan bestämmelse tolkas av tillsynsmyndigheten får man förmoda att det i praktiken blir en bemanningsreglering. SKR har också uttryckt oro för om det ens är möjligt att leva upp till de ökade krav på bemanning som utredningen innebär både avseende undersköterskor och annan personal. I ljuset av den brist som råder redan idag och den ökning av antalet äldre som väntas är det svårt att se hur ekvationen ska gå ihop. Risken är att äldreomsorgen hamnar i en förtroendekris när politikerna utlovar något som verksamheterna inte förmår att leva upp till. Tvärt emot intentionerna med den nya lagstiftningen.
