Sjukskrivningstalen är en jämställdhetsfråga

Idag träffade jag en grupp mycket engagerade personer för att diskutera jämställdhet i vård och omsorg. Det handlar om människor från vitt skilda organisationer och företag som har gemensamt att de besitter relevant expertis och förmågan att föra dessa frågor framåt. Jag hoppas att vi får möjlighet att ses i fler sammanhang framöver, för jämställdhet i vård och omsorg är ett mångbottnat ämne som behöver ägnas mer uppmärksamhet. Ett av dem är sjukskrivningstalen.

Vården och omsorgen är kvinnodominerade branscher. En klar majoritet av företagarna och 80 procent av medarbetarna är kvinnor, enligt SCB:s siffror. Samtidigt är sjukskrivningstalen höga. I den privatdrivna hälso- och sjukvården är andelen 9,2 procent, motsvarande siffra i det offentliga är 10,5. I äldreomsorgen är statistiken ännu dystrare: 12,3 procent hos privata aktörer och 13,6 i det offentliga.

I fackförbundets Visions rapport Sjukskrivningarna kostar välfärden miljarder från oktober 2016 läser jag att stress är den vanligaste bakomliggande orsaken. Mellan 2010 och 2015 ökade andelen stressrelaterade sjukskrivningar med 119 procent. I samma rapport framgår att risken att bli sjuk av stress är 44 procent högre för den som arbetar i ett kvinnodominerat yrke jämfört med ett mansdominerat yrke. Män som arbetar i ett kvinnodominerat yrke löper dubbelt så hög risk att bli sjukskrivna till följd av stress jämfört med män som arbetar i ett mansdominerat yrke. Under dagens diskussion blev det för mig uppenbart att vi behöver ytterligare kunskap om de bakomliggande orsakerna. Hur bemöter och hanterar vi de som är på väg mot sjukskrivning? Finns det skillnader mellan olika yrken? Bemöts kvinnor och män lika?

Notan för sjukskrivningarna är hög, totalt över 20 miljarder i direkta kostnader och produktionsbortfall för kommunerna, landstingen och regionerna, enligt Vision.

Siffrorna är alarmerande. Ett huvudlöst slöseri, både i rent ekonomiska termer och i form av lidande för de som drabbas. Enligt Försäkringskassan arbetar drygt var femte av alla anställda kvinnor i Sverige inom vården och omsorgen. Sjukskrivningarna i vård och omsorg har alltså inte bara stor inverkan på hur välfärden i vårt land fungerar, utan också på hur landets yrkesverksamma kvinnor mår.

Sjukskrivningarna håller en väsentlig andel kompetenta sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och andra yrkesgrupper i vården och omsorgen borta från arbetet. Samtidigt växer gruppen äldre över 80 år i snabb takt. Vi behöver varenda medarbetare, friska medarbetare som inspirerar fler att välja en karriär inom vården och omsorgen.

Hur ska vi komma tillrätta med sjukskrivningstalen? Jag tror att vi behöver göra flera saker samtidigt. För det första är det dags att sluta smutskasta varandra och fara med osanningar i debatten. Det gagnar ingen, allra minst medarbetarna. Privatdrivna verksamheter vill inte ha – och har heller inte initierat – den ”minutjakt” som i vissa fall råder i välfärden. Sjukskrivningstalen är något lägre i privata verksamheter, men alldeles för höga för att vi ska vara nöjda.

För det andra måste vi lära av de som gör rätt. Trots en del kunskapsluckor saknas inte goda exempel vad gäller att förebygga sjukskrivningar, men vi är alldeles för dåliga på att dra lärdomar som får brett genomslag och gör verklig skillnad. Jag läser om Torsby kommun, som genom ett aktivt arbete gått från höga sjukskrivningstal till lägst i landet. En av deras viktigaste åtgärder är att på allvar utnyttja en av Försäkringskassans minst kända förmåner: förebyggande sjukpenning. Kommunalarbetaren skriver om Capio S:t Göran som lyckats effektivisera sin verksamhet genom att införa ett nytt arbetssätt där personalen jobbar i team och får möjlighet att påverka arbetet. På Gotland driver Jane Lindell Ljunggren demensboendet Hattstugan. Hon menar att låg sjukfrånvaro är helt avgörande för att få verksamheten att gå runt. Även där nämns möjligheten att påverka sitt arbete som en nyckelfaktor.

Den tredje punkten hänger ihop med den andra: Vi måste hitta gemensamma forum där vi kan träffas och dela kunskap och goda exempel. Här har Vårdföretagarna och våra medlemmar mycket att bidra med.

De höga sjukskrivningstalen är ett av vården och omsorgens stora problem och Vårdföretagarna vill bidra med lösningar. I mitt arbete träffar jag inte bara ledare och medarbetare i våra medlemsföretag, utan också politiker och makthavare med stort inflytande över villkoren i vården och omsorgen. Lita på att jag kommer att ta varje chans att diskutera hur vi ska få bukt med sjukskrivningarna.